Vädret kan utgöra en större risk för drönare, och därför måste du ha extra medvetenhet om hur vädret och meteorologiska förhållanden kan påverka din drönare och flygning.
Drönare är känsliga för vind, och flera faktorer, inklusive de meteorologiska förhållandena under flygningen, påverkar drönarens prestanda. Till exempel kan drönarens storlek vara avgörande för att stå emot vinden. Vinden har vanligtvis en högre hastighet på högre höjder och ändrar riktning oftare (riktningsgradient).
Tillverkaren har specificerat en maximal vindhastighet för varje drönare. För att undvika att din drönare driver iväg i vinden eller kraschar, se till att du alltid följer instruktionerna.
Om din drönare bär en nyttolast och blåser kan tyngdpunktsinställningarna (CG) ändras när viktfördelningen på drönaren ändras. Den har potential att kasta drönaren ur balans och, i värsta fall, krascha den. Se till att nyttolasten är ordentligt fastsatt för att inte röra sig under flygningen, vilket stör drönarsystemet. Dessutom innebär nyttolasten att drönaren kommer att ha mer motstånd, vilket potentiellt gör det svårare att ta sig framåt.
Kom alltid ihåg att en drönare som bär en nyttolast kanske inte kan flyga med tillverkarens rekommenderade maximala vindhastighet.
Som en säkerhetsåtgärd kommer RTH-funktionen att aktiveras på vissa drönare om systemet upptäcker att drönaren bara har tillräckligt med ström för att återvända hem (baserat på avståndet till hemmapunkten). Men systemets beräkning inkluderar inte vindens kraft och riktning. I motvind eller hård vind kan drönaren kämpa för att ta sig framåt, och som ett resultat kan den inte komma fram till hemmapunkten i tid som systemet förutspått. Det kan då landa på fel ställe. Det kan vara klokt att börja på läsidan av ett område om det blåser hårt.
Många drönare är inte IP-klassade (en klassificering som avgör hur väl en elektrisk enhet tål damm och vatten) och är känsliga för regn, dimma och snö. Undvik också att flyga under åskväder, eftersom metalldelar och batterier i drönaren kan dra till sig blixtar på höga höjder.
Enligt tillverkarens instruktioner ska du alltid kontrollera vad din drönare tål innan du flyger i fuktigt eller blött väder.
Många drönare har IR-sensorer som är känsliga för vattenansamlingar, snö, direkt solljus och glänsande och reflekterande ytor. Detta kan göra att sensorerna räknar fel avstånd, vilket i värsta fall kan leda till en krasch. Drönare har dessutom ofta sensorer i form av kameror, som kan vara känsliga för fukt. Och eftersom sikten är avgörande för funktionen hos dessa kameror, presterar de också dåligt under regn eller dimma. Radarsensorer är mindre känsliga för vått väder än andra vanliga sensortyper.
Precis som sensorer kan människor uppfatta omgivningen sämre vid dålig sikt. Det är en anledning att flyga försiktigare eller inte alls under dåliga väderförhållanden.
Olika drönare tål kyla olika. Precis som nämnts i tidigare avsnitt bör du läsa instruktionerna från tillverkaren för att se till att du är medveten om din drönares kapacitet – och agera enligt instruktionerna.
När du flyger i temperaturer under fryspunkten finns det två viktiga faktorer att tänka på:
- risken för isbildning på propellrarna (isbildning)
- risk för att batterierna blir kalla.
Isbildning på propellrarna kan få allvarliga konsekvenser, eftersom propellrarna inte kommer att kunna generera den kraft som krävs för säker flygning. Utöver det har kalla batterier minskad kapacitet att förse drönaren med energi (batterierna ska helst vara uppvärmda innan flygningen). Tänk också på att temperaturen vanligtvis är lägre på höga höjder.
På högre höjder är luften tunnare, vilket kan påverka både propellrarnas och flygkroppens rörelse genom luften. Ju tunnare luft, desto mindre lyftkraft producerar propellrarna. Som ett resultat kan vissa flerrotordrönare kräva speciella propellrar med en annan stigning och spännvidd när de flygs på högre höjder.
Turbulens orsakas av rörlig luft som förhindrar ett jämnt flöde istället för att virvla och fluktuera i kraft. Flera faktorer kan orsaka stört flöde. En av dem är termik – kolumner av stigande luft som uppstår när solen värmer marken, vilket i sin tur värmer upp luften direkt ovanför den och får den att stiga. Termik påverkar dock vanligtvis inte drönare i den öppna kategorin i någon större utsträckning; framför allt påverkar det bemannade och obemannade flygplan som flyger på högre höjder.
Mekanisk turbulens minskar med höjden – det finns ingen turbulens 50 meter ovanför ett föremål. Vindhastigheten å andra sidan ökar på hög höjd.
Hur flygningen kan påverkas av olika meteorologiska faktorer:
- Blindigt väder :Både drönarens förmåga att röra sig genom luften och dess balans kan störas av starka vindar. Se alltid till att fästa eventuell nyttolast ordentligt.
- Fukt väder :Många drönare saknar IP-klassificering och är känsliga för regn, dimma och snö. Drönare kan också attrahera blixtar, och dessutom kan vissa av drönarens sensorer påverkas negativt under regn eller dimma.
- Kalla temperaturer :Risken för att isbildning på propellrarna och batterierna blir kalla vid minusgrader måste beaktas.
- Luftdensitet :Propellrarna har mindre luftmotstånd, ju tunnare luften är. Luften blir tunnare på högre höjd.
- Turbulens :Om du flyger mellan byggnader, berg eller andra höga föremål som stör det jämna luftflödet, kan mekanisk turbulens påverka din drönare.
Oavsett vilken kategori du flyger i måste du kontrollera väderprognosen för den period du planerar att flyga och vara medveten om din drönares begränsningar före varje flygning.