Gästinlägg av Emily Folk
Havsövervakning är en viktig uppgift för forskare. Djurlivet, växtlivet och miljön är viktiga studieområden och med rätt utrustning kan forskare optimera sina jobb och få mer insikt. Medan traditionella metoder för övervakning - med flyg, till fots och via satellit - är användbara, erbjuder obemannade flygfarkoster (UAV) ett genombrott. Drönare för marin övervakning är nu framtiden.
Drones över alternativen
Datainsamling är en av de viktigaste delarna av alla marina forskares jobb. Forskare behöver information om arter och geografisk plats. Till fots skulle denna process vara tråkig och ineffektiv.
Istället vänder sig många forskare till piloterade flygfarkoster som flygplan eller helikoptrar. Satelliter hjälper också till med omfattande högkvalitativ bildbehandling och datainsamling. Men även om dessa alternativ har specialiserad kamerautrustning, ökar kostnaderna. Att använda dem blir så småningom mer ekonomiskt belastande än fördelaktigt för forskningen.
Här kommer drönare in för att rädda dagen. UAV:er är relativt nya - åtminstone när det gäller utbredd användning. De är snabba, effektiva och billigare än alternativen.
En viktig fördel är förmågan att hantera olika vädermönster. Helikoptrar och flygplan måste ta hänsyn till farliga stormar och miljöomgivningar. När det gäller havsövervakning är hur tidvatten, vågor och strömmar beter sig nödvändiga faktorer att ta hänsyn till. Tillverkare designar nu drönare specifikt för att hantera hårt väder samtidigt som de samlar in information.
En drönarpilot kan styra fordonet över stora avstånd och landskap. Högupplösta bilder och videor är automatiska - med vissa drönare som tar ett foto var tredje sekund. Att samla in data genom UAV är nu mer mångsidigt, med fordonen som kan ta sig in på nästan vilken plats som helst.
Hur drönare hjälper marin övervakning
Drönare har en betydande mängd kapacitet. Från geolokaliseringar och kartläggning till deras kameror, de är idealiska verktyg för havsforskare. På vilken plats som helst måste forskare övervaka populationer, ta prover och samla in data från miljön.
Till exempel är Alaska hem för en population av nordliga pälssälar - en krympande art. Vanligtvis har havsforskare varit tvungna att arbeta i stora team under långa perioder för att övervaka denna sälpopulation. Till fots eller med bemannade luftfarkoster skulle det vara oundvikligt att störa tätningarna. Med drönare har dock den processen blivit mer effektiv.
Drönare är snabba. De tar bilder och filmer snabbt och kan överföra dem till en mottagarstation. På så sätt hjälper forskare sälarna i realtid. De står för befolkning, migrationsmönster, matförnödenheter och säkerhet. För att skydda denna art kan forskare ibland behöva agera snabbt - tack vare drönare kan de.
På samma sätt, ute på havet, är marin övervakning nu också lättare. Om forskare tar sina båtar på vattnet för att samla in information kan de fortfarande använda drönare. Att övervaka arter och miljö handlar om detaljerna. Plan, helikoptrar och satelliter ger vanligtvis bredare information. Drönare kan dock sväva och fokusera på vad som händer på havets yta, eller precis under det.
Vidare, i fall av nödsituationer - som i naturkatastrofer eller farliga situationer - kan drönare nå platser som människor inte kan. Piloter kan skicka dem högt upp eller in i skräp eller trånga utrymmen på några sekunder. På så sätt kan de se alla miljöproblem eller vilda djur som behöver hjälp längs kusten.
Framtiden för marina drönare
Drönare är en innovation under utveckling. Dagens UAV:er får redan några uppdateringar och nya förmågor. Till exempel är undervattensdrönare nya steg framåt som förändrar fältet. Istället för att använda drönare bara för flyginformation kan forskare nu ta en djupdykning utan att någonsin bli blöt.
Att samla information under vattnet är lika viktigt som på ytan. Växtlivet och djurlivet under havet behöver samma övervakning och ibland skydd som en art som de nordliga pälssälarna.
Vidare kan överföring av dessa data också kräva några uppdateringar. Om drönare använder maskininlärningsmetoder när det gäller att kategorisera informationen de fångar in, då skulle forskarens jobb bli ännu effektivare.
Ibland måste forskare sortera igenom tusentals foton och videor. Om maskininlärning skulle ta över skulle det kunna sortera till exempel algtyper i sina egna kategorier. Sedan skulle det kunna göra samma sak för miljöprover såväl som för växter och djur.
Optimering av oceanstudier
Drönare hjälper i slutändan att optimera forskarnas jobb, med snabbare lösningar för övervakning av marina miljöer och ekosystem. Utan dem skulle det vara mycket svårare att hjälpa populationer som den nordliga pälssälen. I slutändan hjälper drönare forskare att hjälpa miljön.
Bio:
Emily är en grön teknikskribent som tar upp ämnen inom förnybar energi och hållbar design. Du kan läsa mer om hennes arbete på hennes blogg, Conservation Folks.