i. Viktig utrustning
* kamera:
* dslr eller spegelfri: Dessa föredras på grund av deras större sensorer, som samlar mer ljus och ger bättre bildkvalitet vid höga ISO:er. Sensorer med full ram är idealiska, men skördesensorkameror (APS-C) är också utmärkta utgångspunkter. Se till att din kamera har manuellt läge (M) och förmågan att kontrollera bländare, slutartid och ISO.
* megapixels: Bli inte för fångad i megapixlar. 12MP eller högre räcker i allmänhet. Fler megapixlar kan vara fördelaktiga för att beskära eller skriva ut stort, men det är inte den primära faktorn för astrofotografibildskvalitet.
* hög ISO -prestanda: Detta är avgörande. Kameror med bra hög-ISO-prestanda ger mindre buller (kornighet) när du skjuter på höga ISO:er (som ISO 1600, 3200 eller till och med högre). Leta efter recensioner som specifikt testar hög ISO-prestanda.
* lins:
* Snabblins: En "snabb" lins har en bred bländare (låg F-nummer), såsom f/2.8, f/2, f/1.8 eller till och med snabbare. Detta gör att mer ljus kan komma in i kameran på kortare tid. En bred bländare är avgörande för att fånga svaga stjärnor och nebulor.
* vidvinkellins (för Milky Way): 14 mm till 35 mm -linser används ofta för att fånga bred utsikt över Vintergatan och stjärnfält.
* teleobjektiv (för specifika objekt): 70 mm till 300 mm eller längre linser kan användas för att zooma in på specifika himmelobjekt som månen eller planeterna (även om du behöver ett spårfäste för längre exponeringar med telelinser).
* skärpan är nyckeln: Se till att linsen är skarp, särskilt vid bredare öppningar. Läs recensioner för att hitta linser kända för skärpa.
* stativ: Ett robust stativ är *absolut nödvändigt *. Till och med liten rörelse kommer att resultera i suddiga stjärnor under långa exponeringar. Välj ett stativ som är tillräckligt stabilt för att stödja din kamera och lins, även under blåsiga förhållanden.
* Relear Relear Release (eller Intervalometer): Detta gör att du kan utlösa slutaren utan att röra kameran och förhindra kamerasak. Du kan använda en dedikerad fjärrkontroll, en smartphone-app (om din kamera stöder den), eller till och med kamerans självtid. En intervallometer låter dig ställa in en serie exponeringar med specifika intervall.
* strålkastare eller ficklampa (med rött filter): Använd en strålkastare för att se dina kamerainställningar och omgivningar i mörkret. Ett rött filter kommer att bevara din nattvision och inte störa andra astrofotografer.
* Star Tracker (valfritt, men rekommenderas starkt för Deep Sky): En stjärnspårare är ett motoriserat fäste som kompenserar för jordens rotation, vilket möjliggör mycket längre exponeringar (minuter istället för några sekunder) utan stjärnspår. Detta är viktigt för att fånga svaga djupa himmelobjekt (galaxer, nebulor). Populära nybörjaralternativ inkluderar Sky-Watcher Star Adventurer, Ioptron SkyGuider Pro, eller Move Shoot Move Tracker.
ii. Planerar din shoot
* Plats:
* mörka himmel: Den viktigaste faktorn. Hitta en plats långt borta från stadsljus (ljusföroreningar). Använd en ljusföroreningskarta (t.ex. ljusföroreningskarta, Dark Site Finder) för att hitta den mörkaste platsen. Till och med en liten minskning av ljusföroreningar kan göra en stor skillnad.
* klar himmel: Kontrollera väderprognosen. Du behöver en klar natt med minimala moln. Tänk på fuktighetsnivåer, eftersom hög luftfuktighet kan påverka bildkvaliteten.
* bra horisont: Leta efter en plats med en tydlig bild av horisonten i den riktning du vill skjuta. Undvik hinder som träd, byggnader eller berg (såvida de inte är en del av önskad sammansättning).
* månfas: Månens ljusstyrka påverkar avsevärt astrofotografi. En nymåne (när månen inte är synlig) ger de mörkaste himlen och är idealisk för att fånga svaga stjärnor och Vintergatan. Att skjuta runt fullmånen kan vara intressant för månfotografering men tvättar ut svagare himmelföremål.
* Tid på året: Synligheten för Vintergatan varierar beroende på tid på året och din plats. På norra halvklotet ses kärnan i Vintergatan bäst under våren och sommarmånaderna. Använd en Planetarium -app (som Stellarium) för att se var Vintergatan kommer att vara på himlen vid olika tider på året.
* appar:
* stellarium (Desktop &Mobile): En gratis, öppen källkodsplanetariumprogramvara som visar stjärnor, planeter, konstellationer och mjölkvägen när som helst och plats. Väsentligt för planering.
* fotopills (iOS &Android, betald): En kraftfull app med augmented reality-funktioner, Milky Way Planner, Time-Lapse Calculator och mer.
* Ljusföroreningskarta: Hjälper dig att hitta mörka himmelplatser.
* Rensa utanför: Ger dig en detaljerad astronomi väderprognos.
* Säkerhet:
* Berätta för någon dina planer: Låt någon veta vart du ska och när du förväntar dig att vara tillbaka.
* klänning varmt: Nätter kan bli kalla, även på sommaren. Klänning i lager.
* ta med en vän: Att skjuta med en vän är alltid säkrare och roligare.
* var medveten om din omgivning: Se upp för djur, ojämn terräng och andra faror.
iii. Kamerainställningar
* manuellt läge (M): Du behöver full kontroll över bländare, slutartid och ISO.
* Aperture:
* bredaste bländare: Använd den bredaste öppningen som din lins gör det möjligt (det lägsta F-nummer) för att samla så mycket ljus som möjligt. Till exempel, om din lins är f/2.8, använd f/2.8. Var medveten om att vissa linser är mjukare vidöppna, så att stoppa något (t.ex. från f/1.8 till f/2) kan förbättra skärpan.
* slutartid:
* 500 -regeln (eller NPF -regeln): Detta är en allmän riktlinje för att förhindra stjärnspår. Dela 500 med brännvidden för din lins för att få maximal slutartid på några sekunder.
* Exempel: Om du använder en 24mm-objektiv på en full-ramkamera:500 /24 =20,8 sekunder. Runda ner till 20 sekunder.
* Skörden Sensor övervägande: Om du använder en grödesensorkamera måste du redogöra för grödfaktorn (vanligtvis 1,5x eller 1,6x). Multiplicera brännvidden med grödfaktorn innan 500 -regeln tillämpar. Exempel:24 mm objektiv på en 1,5x grödesensor:(24 x 1,5) =36mm. 500 /36 =13,8 sekunder. Runda ner till 13 sekunder.
* npf -regel: NPF-regeln är en mer exakt beräkning som tar hänsyn till pixelhöjd, deklination av objektet och F-Stop. Använd en NPF -kalkylator för att bestämma den bästa slutartiden.
* längre exponeringar med stjärnspårare: Om du använder en stjärnspårare kan du använda mycket längre exponeringar (minuter) utan stjärnspår, så att du kan fånga mycket svagare detaljer.
* iso:
* Starta högt: Börja med en hög ISO, som ISO 1600, 3200 eller till och med 6400. Målet är att fånga tillräckligt med ljus för att se stjärnorna tydligt i dina testbilder.
* Justera för brus: Kontrollera dina testbilder för brus (kornighet). Om bruset är överdrivet, sänk ISO något. Om bilden är för mörk, öka ISO. Att hitta rätt balans mellan ljusstyrka och brus är nyckeln.
* Fokus:
* Manual Focus (MF): Stäng av autofokus. Autofokus fungerar inte pålitligt i mörkret.
* Live View: Använd Live View och zooma in på en ljus stjärna. Justera fokusringen tills stjärnan verkar så liten och skarp som möjligt. Vissa kameror har en "Focus Peaking" -funktion som belyser områden med skarpt fokus.
* bahtinov mask: En Bahtinov -mask kan placeras på framsidan av linsen för att skapa diffraktionspikar på ljusa stjärnor som kan möjliggöra exakt fokusering.
* Fokusera på dagtid: Om möjligt, för fokusera din lins på ett avlägset objekt under dagsljus, tejp sedan noggrant fokusringen för att förhindra att den rör sig.
* vitbalans:
* dagsljus eller volfram: Börja med "dagsljus" eller "volfram" vitbalansförinställning. Du kan finjustera vitbalansen i efterbehandling. Vissa astrofotografer föredrar en något svalare vitbalans.
* Bildformat:
* rå: Skjut i råformat. RAW-filer innehåller mycket mer data än JPEG-filer, vilket möjliggör större flexibilitet i efterbehandlingen. Du kan justera exponering, vitbalans och andra inställningar utan att förlora bildkvaliteten.
* Bullerreduktion:
* Lång exponeringsbrusreducering (Lenr): Den här funktionen tar en sekund, lika lång exponering efter din huvudsakliga exponering för att fånga brus. Den subtraherar sedan bruset från huvudbilden. Detta kan vara effektivt men fördubblar din exponeringstid. Många astrofotografer föredrar att inaktivera Lenr och använda mörka ramar (se nedan) vid efterbehandling.
* Hög ISO -brusreducering: Stäng av detta *. Brusreducering i kameran kan mjukgöra dina bilder och ta bort fina detaljer. Du kan minska bruset mer effektivt vid efterbehandling.
* spegellåsning (endast DSLR): Om du använder en DSLR, aktivera spegellåsning för att minimera kameraskakan. Detta lyfter spegeln före exponeringen, vilket gör att vibrationer kan sätta sig.
iv. Komposition och skytte
* förgrundselement: Inkludera intressanta förgrundselement i din sammansättning, som träd, berg, stenar eller byggnader. Detta lägger djup och sammanhang till din bild och gör det mer visuellt tilltalande.
* Milky Way Positioning: Använd stellarium eller fotopiller för att planera ditt skott och bestämma var Vintergatan kommer att vara på himlen. Tänk på Milky Way -vinkel och orientering.
* testbilder: Ta massor av testbilder för att kontrollera ditt fokus, exponering och komposition. Justera dina inställningar efter behov.
* komponera i mörkret: Använd din strålkastare med ett rött filter för att se dina kamerainställningar och omgivningar. Undvik att använda ljusa vita lampor, eftersom de förstör din nattvision.
* tålamod: Astrofotografi kräver tålamod. Du kan behöva vänta på att molnen ska rensa, eller att Vintergatan ska stiga. Bli inte avskräckt om dina första försök inte blir perfekt.
v. Efterbehandling
* Programvara:
* adobe Lightroom eller fånga en: Utmärkt för grundläggande justeringar som exponering, kontrast, vitbalans, brusreducering och skärpning.
* Adobe Photoshop: Mer avancerade redigeringsfunktioner, inklusive lager, maskering och blandningslägen.
* Sequator (endast fönster): För att stapla flera bilder för att minska bruset och öka detaljer.
* DeepskyStacker (endast fönster): Liknar Sequator, men utformad specifikt för djup himmel astrofotografi.
* gimp (gratis, öppen källkod): Ett kraftfullt, gratis alternativ till Photoshop.
* grundläggande justeringar:
* Exponering: Justera exponeringen för att lysa upp eller mörkare bilden.
* kontrast: Öka kontrasten för att få stjärnorna att sticker ut.
* höjdpunkter och skuggor: Justera höjdpunkterna och skuggorna för att få fram detaljer i bildens ljusa och mörka områden.
* vitbalans: Finjustera vitbalansen för att uppnå en naturlig färgbalans.
* Bullerreduktion: Minska bruset med hjälp av brusreduceringsverktygen i din redigeringsprogramvara. Experimentera med olika inställningar för att hitta den bästa balansen mellan brusreducering och detaljbevarande.
* skärpning: Skärpa bilden för att få fram detaljer. Var försiktig så att du inte överharpen, eftersom det kan skapa oönskade artefakter.
* tydlighet och dehaze: Dessa reglage kan hjälpa till att förbättra bildens övergripande tydlighet och kontrast.
* Avancerade tekniker:
* stapling: Att stapla flera bilder (tagna med samma inställningar) kan minska bruset avsevärt och öka detaljer. Använd Sequator eller DeepskyStacker för att stapla dina bilder.
* Dark Frames: Mörka ramar är bilder tagna med linslocket på och samma inställningar (ISO, slutartid, temperatur) som dina lätta ramar (dina huvudbilder). De fångar kamerans termiska brus. Att subtrahera mörka ramar från dina lätta ramar minskar bruset.
* platta ramar: Platta ramar är bilder tagna av en enhetligt upplyst yta (t.ex. en vit T-shirt sträckt över en ljuskälla) för att korrigera för vinjettering (mörka hörn) och dammfläckar på sensorn.
* Gradientborttagning: Ljusföroreningar kan skapa lutningar i dina bilder. Använd verktyg för borttagning av gradient i Photoshop eller annan redigeringsprogramvara för att jämna ut bakgrundshimlen.
* stjärnreduktion: Minska storleken på de ljusaste stjärnorna för att få fram svagare detaljer i Vintergatan eller andra himmelföremål.
* Färgförbättring: Förbättra färgerna på Vintergatan eller andra himmelobjekt. Var försiktig så att du inte överdriver det, eftersom det kan skapa ett onaturligt utseende.
vi. Tips och tricks
* övning: Ju mer du tränar, desto bättre blir du på astrofotografi. Var inte rädd för att experimentera med olika inställningar och tekniker.
* lär av andra: Gå med online -forum och samhällen som är dedikerade till astrofotografi. Ställ frågor, dela ditt arbete och lära av andras erfarenheter.
* Experiment med lätt målning: Använd en ficklampa för att belysa förgrundselement i din komposition. Detta kan ge intresse och djup till dina bilder. Tänk på att inte överexponera förgrunden.
* Tänk på en daggvärmare: Dew kan bildas på din lins på kalla nätter, vilket gör att dina bilder blir suddiga. En daggvärmare kommer att hålla linsen varm och förhindra att dagg bildas.
* ta pauser: Astrofotografi kan vara trött. Ta pauser för att vila och ladda. Titta på natthimlen med dina nakna ögon - det är vackert!
* Ge inte upp: Astrofotografi kan vara utmanande, men det är också oerhört givande. Ge inte upp om dina första försök inte blir perfekt. Fortsätt lära och experimentera, så kommer du så småningom att fånga fantastiska bilder av natthimlen.
vii. Flytta bortom grunderna
* djupsky astrofotografi: Kräver mer avancerad utrustning, inklusive en stjärnspårare eller ekvatorialmontering, längre exponeringar och dedikerade astrofotografikameror. Detta gör att du kan fånga svaga galaxer, nebulor och andra djupa himmelobjekt.
* Planetary Imaging: Involverar att fånga högupplösta bilder av planeter med ett teleskop och en specialiserad kamera. Kräver exakta fokuserings- och staplingstekniker.
* mosaikavbildning: Skapa en stor, högupplöst bild genom att sy ihop flera bilder. Användbart för att fånga bred vyer över Vintergatan eller andra stora himmelföremål.
* Time-lapse astrofotografi: Fånga en serie bilder under en lång tid och sedan kombinera dem till en video. Kräver en intervallometer och noggrann planering.
Den här guiden ger en solid grund för att komma igång med astrofotografi. Kom ihåg att vara tålamod, experimentera och ha kul! Lycka till och tydlig himmel!