i. Kamera (kräver en lutningsslins)
Detta är det autentiska sättet att skapa effekten, och det ger dig mest kontroll. Tilt-shift-linser är specialiserade och dyra, men de erbjuder de bästa resultaten.
* Förstå lutning och skift:
* lutning: Ändrar fokusplanet. Istället för att vara parallell med sensorn, blir fokalplanet vinklat. Detta skapar ett smalt band med skärpa som kan placeras strategiskt.
* skift: Flyttar linsen parallell med sensorn. Detta kan korrigera perspektiv (t.ex. göra att vertikala linjer visas raka när du fotograferar höga byggnader) eller ändrar kompositionen utan att fysiskt flytta kameran.
* Att välja ditt ämne och bakgrund:
* Kontext är nyckeln: Välj en plats med djup och intressanta element i förgrunden och bakgrunden. Detta hjälper till att accentuera det grunt djupet i fältet som skapas av lutningen.
* Höjdfördel: Skjutning från en något förhöjd position (till och med bara några meter) förbättrar ofta miniatyreffekten.
* enkel komposition: Undvik alltför röriga bakgrunder. En ren bakgrund hjälper till att uppmärksamma det skarpa området.
* Kamerainställningar:
* Aperture: Börja med en måttlig bländare (t.ex. f/2.8 till f/5.6). Du kan justera det baserat på hur smalt du vill att det skarpa området ska vara. Mindre öppningar (större F-nummer) kommer att öka fältets djup.
* brännvidd: Använd en brännvidd som är lämplig för porträtt, 50 mm till 85 mm på en full ramsensor är idealisk.
* Fokusläge: Manuellt fokus är viktigt. Autofokussystem kan kämpa med det ovanliga fokalplanet.
* mätningsläge: Utvärderande (matris) mätning fungerar vanligtvis bra.
* iso: Håll ISO så lågt som möjligt för att minimera bruset.
* slutartid: Justera för att uppnå korrekt exponering med tanke på din bländare och ISO. Använd ett stativ om din slutartid är långsam för att undvika kamerasak.
* lutning av linsen:
* Identifiera ditt fokalplan: Visualisera den smala skärpan du vill skapa. Vill du ha motivets ögon i fokus och resten av ansiktet suddigt? Eller deras överkropp?
* Justera lutningen: Vrid lutningsmekanismen på linsen för att ändra fokalplanets vinkel.
* finjustera med fokus: Använd fokusringen för att exakt placera det skarpa området där du vill ha det. Små justeringar av både lutningen och fokus kommer att vara nödvändiga.
* Experiment: Detta tar övning. Var inte rädd för att experimentera med olika lutningsvinklar och fokuspositioner.
* skiftar linsen (valfritt):
* Perspektiv Korrigering: Använd vid behov skiftfunktionen för att korrigera konvergerande linjer i bakgrunden (t.ex. om du skjuter nära byggnader). Var subtil, eftersom extrema förändringar kan se onaturliga ut.
* kompositionsjusteringar: Skift kan också användas för att finjustera inramningen av ditt ämne utan att flytta kamerans position.
* efterbehandling:
* Subtila justeringar: I allmänhet behöver du bara mindre justeringar i efterbehandlingen.
* kontrast: En liten ökning av kontrasten kan förbättra det övergripande utseendet.
* skärpning: Applicera skärpning selektivt på området i fokus.
* Färgklassificering: Vissa subtila färgklassificering kan komplettera "miniatyr" -känslan (t.ex. något desaturerade toner eller en något varm gjutning).
ii. Efterbehandling (simulering av lutningsskift)
Om du inte har en lutningsslins kan du simulera effekten i fotoredigeringsprogramvara som Adobe Photoshop, GIMP eller mobilappar. Denna metod är mindre exakt men kan fortfarande ge bra resultat.
* Programvara:
* Photoshop: Använd "Tilt-Shift" -skärmfiltret (filter> oskärpa> lutningsskift).
* gimp: Använd filtret "Lens Blur" (Filters> Blur> Lens Blur).
* mobilappar: Många appar erbjuder tilt-skifteffekter (t.ex. Snapseed, Lens Blur).
* steg:
1. Öppna din bild i din valda programvara.
2. Välj lutningsskifts oskärpa filter (eller motsvarande).
3. Definiera fokalplanet:
* Du ser vanligtvis en rad eller två rader som representerar fokusområdet. Placera och rotera dessa linjer för att definiera det skarpa området för din bild. Detta motsvarar "lutningen" i en riktig lutningsslins.
* Justera storleken och positionen för "övergångszonen" (området mellan skarp och suddig). Detta styr hur gradvis oskärpa är.
4. Justera oskärpa mängden: Öka oskärpa mängden tills du uppnår den önskade oskärpa i områdena utanför fokalplanet. Överdriv inte det; För mycket oskärpa ser konstgjord ut.
5. finjust (valfritt):
* vinjett: Lägg till en liten vinjett (mörkare kanterna) för att uppmärksamma bildens centrum.
* kontrast: En subtil kontrastökning kan hjälpa.
* Färgmättnad: Minskande mättnad något kan förbättra "miniatyr" -utseendet.
* Selektiv skärpning: Skärpa områdena inom fokalplanet.
* Tips för realistisk simulering:
* Börja med en bra basbild: Effekten fungerar bäst på bilder med en stark känsla av djup och perspektiv.
* var subtil: Nyckeln till en övertygande simulering är återhållsamhet. Overlupa inte bilden.
* gradvisa övergångar: Gör övergången mellan skarpa och suddiga områden gradvis snarare än plötsligt.
* Fokusera på nyckelelement: Placera fokalplanet så att det betonar de viktigaste delarna av ditt ämne.
* studera riktiga lutningsskiftfoton: Observera hur verkliga lutningsskiftfoton ser ut och försök att emulera dessa egenskaper.
Nyckelöverväganden för porträtt:
* Ämneplacering: Placera ditt ämne inom det område du planerar att hålla i fokus.
* ögonkontakt: Ofta vill du att ögonen ska vara den skarpaste delen av porträttet.
* Storytelling: Tänk på hur de suddiga områdena bidrar till bildens övergripande berättelse. Vilka element i bakgrunden eller förgrunden kan förbättra historien?
* Experiment: Var inte rädd för att prova olika vinklar, brännvidd och lutning/oskärpa inställningar för att se vad som fungerar bäst.
* Undvik överanvändning: Liksom alla effektar kan lutningsskift bli tröttsamma om det är överanvänt. Spara det för när det verkligen förbättrar bilden.
Genom att förstå principerna för fotografering av lutningsskift och öva både kamera- och efterbehandlingstekniker kan du skapa fängslande och unika porträtt som sticker ut från mängden. Lycka till!