Ogynnsamma väderförhållanden, som extremt höga/låga temperaturer, regn, snö, is, starka vindar, dimma, åskväder, blixtar, hagel, tornados och orkaner, kan ha en negativ effekt på både drönares och fjärrpiloters prestanda. Precis som att minustemperaturen påverkar batterierna, ökar hög vind och isbildning på propellrarna dramatiskt risken för en krasch.
Faror orsakade av dessa olämpliga väderförhållanden har potential att orsaka förlust av kontroll, förlust av kommunikation och försämrad aerodynamisk prestanda, vilket resulterar i allvarlig skada eller förlust av flygplan och försätta människor i en farlig situation.
Den allmänna regeln är att man bör undvika att flyga i hårt väder, eftersom drönaren om man tappar kontrollen kan utgöra en större risk för människor och föremål på marken.
Därför måste man ha extra kunskap om hur vädret och meteorologiska förhållanden påverkar din drönare och flygning. Precis som sensorer kan en drönarpilot stöta på dålig sikt i sämre omgivningar. Det är en anledning att flyga försiktigare eller inte alls under dåliga väderförhållanden.
Inverkan av väderrisker på drönare
1. Vind
Drönare är extremt känsliga för vind. Vind kan orsaka förlust av kontroll, oförmåga att återvända hem och misslyckade uppdrag. Vinden har vanligtvis högre hastighet på högre höjder och ändrar riktning (riktningsgradient).
Om det blåser och din drönare bär en nyttolast, kan inställningarna för tyngdpunkten (CG) ändras när viktfördelningen på drönaren ändras. Det kan få drönaren ur balans och i värsta fall få den att krascha. Dessutom betyder nyttolasten att drönaren kommer att ha mer motstånd, vilket potentiellt gör det svårare att ta sig framåt. Storleken på drönaren kan vara avgörande för dess förmåga att stå emot vinden.
För varje drönare har tillverkaren rekommenderat en maximal vindhastighet att flyga i. Se till att du alltid följer rekommendationerna så att din drönare inte driver iväg i vinden eller kraschar. Se till att nyttolasten är ordentligt fastsatt så att den inte rör sig under flygningen, vilket stör drönarsystemet.
Du bör alltid tänka på att en drönare som bär en nyttolast kanske inte flyger med den maximala vindhastighet som rekommenderas av tillverkaren. Drönaren kan ha svårt att ta sig framåt i motvind eller hård vind – och som ett resultat kanske den inte når hempunkten i tid eller kan landa på fel plats.
2. Dimma, nederbörd, åska
Många drönare är inte IP-klassade (klassificering av hur väl en elektrisk enhet tål damm och vatten) och är därför känsliga för regn, kraftig dimma och snö. Dessa kan orsaka kortslutning av elektronik och VLOS-påverkan. Undvik alltid att flyga under åskväder, eftersom metalldelar, sensorer och batterier i drönaren kan påverkas negativt av blixtar på hög höjd.
Kontrollera alltid vad din drönare tål enligt tillverkarens instruktioner innan du flyger i fuktigt eller blött väder. Drönarkameror kan vara känsliga för fukt, och de kommer att fungera dåligt under regn eller dimma. Dessutom har många drönare IR-sensorer, som också är känsliga för vattenansamlingar, snö, direkt solljus och eventuella blanka och reflekterande ytor. Detta kan göra att sensorerna felberäknar avstånd – i värsta fall kan det leda till en krasch.
3. Måttlig eller större turbulens
Turbulens orsakas av rörlig luft som hindras från att ha ett jämnt flöde istället för att virvla och fluktuera i kraft. Det störda flödet kan orsakas av termik – kolumner av stigande luft och mekanisk turbulens, som kan påverka din drönare om du flyger mellan byggnader, berg eller andra höga föremål som stör luftens jämna flöde. Turbulens kan orsaka minskad uppdragslängd och förlust av kontroll.
4. Kall temperatur
Olika drönare tål kyla olika. Du måste ta hänsyn till två viktiga faktorer när du flyger i temperaturer under fryspunkten:risken för isbildning på propellrarna (isbildning); och risken att batterierna blir kalla. Isuppbyggnad på propellrarna kan få stora konsekvenser, eftersom propellrarna inte kommer att producera den kraft de behöver för en säker flygning. Utöver detta kommer kalla batterier att ha en reducerad kapacitet; därför ska de helst värmas upp innan flygningen.
5. Luftdensitet
Tänk på att luften har olika densitet på olika höjder. På högre höjder är luften tunnare, vilket påverkar propellrarnas rörelse genom luften. Propellrarna producerar mindre lyftkraft, ju tunnare luften är. Därför, när de flygs på högre höjder, kan vissa flerrotordrönare behöva speciella propellrar med en annan stigning och spännvidd.
6. Moln och bländning
Moln minskar sikten, vilket skapar säkerhetsrisker från vädret. Bländning är ett annat väderfenomen som uppstår i klar himmel och ändå påverkar sikten på ett par sätt. Den första är genom att hindra direkt observation av flygplanet. Förutom svårigheten att upptäcka ett litet flygplan en ljus dag, kan det att titta för nära solen resultera i rinnande ögon och fläckig syn. Som förberedelse för ett uppdrag en solig dag måste piloterna se till att packa solglasögon och bör skydda bildskärmen från bländning, antingen genom att operera från en skuggad plats eller använda en skärmhuva.
Låt oss summera. Regeln är väldigt enkel. Håll dig alltid uppdaterad om vädret. Före varje flygning måste du kontrollera väderprognosen för den period då du planerar att flyga och vara medveten om din drönares begränsningar.