Den holländska vinkeln används ofta för att skapa en känsla av obehag eller desorientering, och den kan vara särskilt effektiv i skräck- och spänningsfilmer. Den kan dock också användas för komisk effekt, som i filmen "Airplane!"
Den holländska vinkeln sägs ha sitt ursprung i Nederländerna, där den först användes i början av 1920-talet av filmskapare som F.W. Murnau och Joris Ivens. Murnau använde den holländska vinkeln i sin film "Nosferatu" (1922) för att skapa en känsla av obehag och rädsla, medan Ivens använde den i sin film "Man with a Movie Camera" (1929) för att skapa en känsla av dynamik och rörelse.
Under åren sedan starten har den holländska vinkeln använts av filmskapare över hela världen. Några av de mest kända exemplen inkluderar:
* "Citizen Kane" (1941)
* "Den tredje mannen" (1949)
* "Psycho" (1960)
* "The Shining" (1980)
* "Pulp Fiction" (1994)
Den holländska vinkeln är en mångsidig kinematografisk teknik som kan användas för att skapa en mängd olika stämningar och atmosfärer. Det är ett kraftfullt verktyg som kan användas med stor effekt i filmskapande.
Här är en videouppsats som utforskar ursprunget till den holländska vinkeln och hur den har använts i film: