Scenario: Låt oss säga att den klassiska historien är "dammskålen" på 1930 -talet i det amerikanska Mellanvästern. Originalfotografier av Dorothea Lange och andra ger en kraftfull visuell skiva, men kanske behövs ett modernt tag för en ny generation, eller för att utforska specifika aspekter som inte lätt fångas i de ursprungliga fotona.
Potential AI-assisterad strategi:
1. djup forskning och arkivstudie: Journalisten skulle börja med grundlig forskning. Detta inkluderar att studera befintliga foton, historiska konton, muntliga historier och meteorologiska data för att få en djup förståelse för dammskålen. De skulle analysera det visuella språket för de ursprungliga fotografierna och identifiera nyckelelement som:
* Ämne: Jordbrukare, familjer, landskap, maskiner, dammstormar
* Komposition: Inramning, perspektiv, användning av ljus och skugga
* Emotionell ton: Förtvivlan, motståndskraft, svårigheter
2. Precis prompteknik: Journalisten skulle inte bara skriva "Dust Bowl -fotografi" i en AI -generator. De skulle skapa detaljerade och specifika instruktioner, integrera:
* Ämnesbeskrivning: "En väderbitna bonde, ansikts etsad med svårigheter, stående i ett kargigt fält av knäckt jord."
* Stilreferens: "I stil med Dorothea Lange, svart och vit fotografering med hög kontrast, stark riktningsbelysning."
* Inställningsdetaljer: "En kollapsande bondgård i bakgrunden, ett virvlande dammmoln i horisonten, en trasig traktor i förgrunden."
* Emotionella ledtrådar: "En känsla av hopplöshet och tyst beslutsamhet."
* Specifika kamerainställningar (om AI -modellen tillåter): till exempel "Skott med en stor formatkamera, f/8, ISO 100"
3. iterativ förfining och mänsklig intervention: De initiala AI-genererade bilderna skulle sannolikt vara ofullkomliga. Journalisten skulle:
* utvärdera kritiskt AI:s utgång: Återspeglar bilden exakt det historiska sammanhanget? Förmedlar den den avsedda känslan? Finns det några faktiska felaktigheter eller stilistiska inkonsekvenser?
* förfina anvisningar: Justera instruktionerna baserat på de initiala resultaten. Experimentera med olika nyckelord, stilistiska referenser och kamerainställningar.
* Använd AI -redigeringsverktyg (med försiktighet): Vissa AI -verktyg möjliggör riktade redigeringar inom en bild. Journalisten kan använda dessa verktyg för att justera detaljer som ansiktsuttryck, kläder eller bakgrundselement. *Det är dock här de största etiska problemen uppstår.*
* Mänsklig efterbehandling: Journalisten skulle använda traditionell fotoredigeringsprogramvara (Photoshop, Lightroom) för att ytterligare förfina bilden. Detta kan involvera justering av kontrast, färgklassificering och ta bort alla uppenbara AI -artefakter.
4. Transparens och märkning: Detta är det viktigaste steget. Journalisten * måste * vara helt transparent om användningen av AI för att skapa bilden. Detta inkluderar:
* Märker tydligt bilden som AI-genererad eller AI-assisterad.
* Tillhandahåller en detaljerad förklaring av processen som används för att skapa bilden, inklusive de använda instruktionerna, AI -modellen och alla mänskliga redigering som gjordes.
* Förklara skälen för att använda AI i detta specifika fall.
Etiska överväganden och utmaningar:
* Autenticitet och objektivitet: Kärvärdena för fotojournalism är sanning och objektivitet. AI-genererade bilder är per definition inte riktiga fotografier av faktiska händelser. Att använda dem utan tydlig avslöjande skulle kränka dessa principer.
* Misinformation och manipulation: AI kan användas för att skapa övertygande men helt tillverkade bilder, som kan användas för att sprida felinformation eller manipulera den allmänna opinionen.
* Bias och representation: AI -modeller tränas i befintliga datasätt, som kan innehålla fördomar. Detta kan leda till AI-genererade bilder som upprätthåller skadliga stereotyper eller felaktigt representerar vissa grupper av människor.
* Upphovsrätt och ägande: Copyright-statusen för AI-genererade bilder är fortfarande oklar. Detta kan skapa juridiska frågor för journalister som använder dem.
* devalverande mänskliga fotografer: Att använda AI för att skapa bilder kan devalvera arbetet med mänskliga fotojournalister och undergräva deras försörjning.
rationale för att använda AI (i specifika, berättigade fall):
* illustrerar det oobserverbara: Kanske vill journalisten visualisera skalan på en dammstorm som bara beskrivs i historiska berättelser, något omöjligt att fotografera idag.
* Filling Gaps in the Historical Record: Om det inte finns några befintliga foton av en specifik händelse eller aspekt av dammskålen, kan AI användas för att skapa en trolig visuell representation, *tydligt märkt som sådan *.
* engagerande nya publik: En visuellt slående AI-genererad bild, som används ansvarsfullt och etiskt, kan dra yngre publik till en berättelse om dammskålen som de annars inte skulle ha engagerat sig i.
* konstnärlig tolkning: Journalisten kanske vill skapa en mer stiliserad eller symbolisk representation av dammskålen med AI som ett kreativt verktyg. Detta bör presenteras som konstnärlig kommentar, inte som faktisk dokumentation.
Sammanfattningsvis Att använda generativ AI i fotojournalism för att illustrera en klassisk berättelse är full av etiska utmaningar. Det kan endast övervägas om journalisten prioriterar öppenhet, följer de högsta etiska standarderna och har en tydlig, motiverad grund för att använda AI i första hand. Bilden måste otvetydigt märkas som AI-genererad och skapandeprocessen helt avslöjas. I slutändan bör målet vara att förbättra förståelsen och engagemanget med historien, inte att lura eller vilseleda publiken. "Fotojournalisten" blir i huvudsak en "bildkonstnär och berättare", och förståelsen för vad som utgör "fotojournalism" utvecklas avsevärt.