1. Förstå målet och utmaningarna
* Målet: För att introducera rörelse oskärpa i bilden samtidigt som motivet är relativt skarpt. Denna oskärpa kan förmedla en känsla av hastighet, energi eller drömmande rörelse. Det kan tillämpas på bakgrunden, ämnet eller båda.
* Utmaningarna:
* skärpa: Att hålla ämnet acceptabelt skarpt samtidigt som man tillåter rörelse oskärpa kräver noggrann teknik.
* Exponering: Långsamma slutarhastigheter släpper in mycket ljus, potentiellt överexponera din bild.
* Motion Control: Avsiktlig kamera och ämnesrörelse är nyckeln, men okontrollerad rörelse kan förstöra skottet.
2. Kamerainställningar
* Skjutläge:
* slutarprioritet (TV eller S): Låter dig styra slutartiden direkt. Kameran justerar automatiskt öppningen för att uppnå korrekt exponering (enligt dess mätare). Detta är ofta en bra utgångspunkt.
* manual (M): Ger dig fullständig kontroll över både slutartid och bländare. Perfekt när du vill ha mycket exakt kontroll eller konsekvent exponering över en serie bilder.
* Aperture Priority (AV eller A): Generellt sett inte rekommenderas för att dra slutaren, eftersom kameran prioriterar din valda bländare och kan välja en slutartid som är * för * snabbt för att uppnå önskad oskärpa.
* slutartid: Detta är den viktigaste miljön. Experimentera!
* Utgångspunkt: Börja med en slutartid runt 1/30:e sekund. Justera därifrån baserat på mängden oskärpa du vill ha och det tillgängliga ljuset. Hastigheter som 1/15, 1/8, 1/4:e eller till och med längre (1/2 sekund, 1 sekund) är vanliga.
* Faktorer att tänka på:
* Ämnesrörelse: Snabbare rörande personer behöver snabbare slutartid för att undvika fullständig oskärpa.
* Kamerarörelse: Mängden kamerarörelse du introducerar kommer också att påverka den nödvändiga slutartiden. Om du panorerar kan du i allmänhet komma undan med en * snabbare * slutartid jämfört med att hålla kameran fortfarande.
* tillgängligt ljus: Ljusare förhållanden kräver snabbare slutartid (eller mindre öppningar eller lägre ISO).
* Aperture:
* i slutarprioritet: Kameran väljer detta för dig baserat på slutartid och mätning. Var uppmärksam på den och justera ISO efter behov.
* i manual: Välj en bländare som ger dig ditt önskade fältdjup (hur mycket av bilden är i fokus) och hjälper dig att uppnå korrekt exponering i samband med din slutartid och ISO.
* iso:
* Håll det så lågt som möjligt: Börja med kamerans bas ISO (vanligtvis 100 eller 200) för att minimera brus. Om du behöver mer ljus (och inte kan bromsa slutaren eller bredda bländaren ytterligare), * öka * ISO.
* mätningsläge:
* Utvärderande/matrismätning: Ofta en bra utgångspunkt, eftersom den analyserar hela scenen.
* Spot Metering: Kan vara användbart om ditt ämne är starkt bakgrundsbelyst eller om det finns en betydande skillnad i ljusstyrka mellan ämnet och bakgrunden.
* Fokusläge:
* kontinuerlig/AI -servo (för rörliga ämnen): Låter kameran kontinuerligt justera fokus när motivet rör sig. Viktigt om du panorerar eller om ämnet är i rörelse.
* singel/one-shot (för statiska ämnen): För ämnen som mestadels är still.
* enhetsläge:
* kontinuerlig/burst: Låter dig ta flera bilder i snabb följd och öka dina chanser att få en skarp ram mitt i oskärpa.
* Image Stabilization (IS) / Vibration Reduction (VR): Stäng av detta av Om du avsiktligt panorerar kameran. Lämna det på Om du försöker hålla kameran relativt stilla och bara motivet rör sig. Experiment för att se vad som fungerar bäst för dig och din lins.
3. Tekniker för att uppnå effekten
* panorering: Den klassiska drar slutartekniken. Följ ett rörligt ämne med din kamera och håll dem i samma position i din sökare. Bakgrunden kommer att oskärpa och skapa en känsla av hastighet.
* Slät rörelse: Öva smidiga, flytande panoreringsrörelser. Använd din överkropp och ben för att rotera, inte bara dina handleder.
* Förutsägbara vägar: Välj försökspersoner som rör sig på förutsägbara vägar (t.ex. en person som går, en bil som kör rakt).
* Bakgrundsövervägande: En strukturerad eller färgglad bakgrund kommer att förbättra den suddiga effekten.
* kamerarörelse (annat än panorering): Flytta medvetet kameran * under * exponeringen. Du kan:
* zoom: Zooma långsamt in eller ut under exponeringen.
* vridning/rotera: Vrid försiktigt kameran runt linssaxeln.
* vertikal/horisontell rörelse: Flytta kameran rakt upp och ner eller sida vid sida.
* abstrakt rörelse: Prova slumpmässiga, oförutsägbara rörelser för en mer kaotisk effekt.
* Ämnesrörelse: Låt motivet röra sig medan kameran förblir relativt still.
* spinning: Låt dem snurra eller snurra.
* promenader/löpning: Fånga rörelsen att gå eller springa.
* gestering: Låt dem göra avsiktliga gester med händer eller armar.
* Kombinationstekniker: Blanda och matcha kamera och ämnesrörelse för ännu mer kreativa möjligheter. Till exempel, panna något medan motivet rör sig armarna.
* bakgardinsynkronisering (för blixt): Om du använder blixt, avfyrar den här inställningen blixt vid * slutet * av exponeringen och fryser motivet vid * slutet * av rörelsesuddigheten. Detta kan skapa en skarpare slutlig bild med oskärpa efter * bakom * ämnet. Standard är vanligtvis * framgardin synkronisering * som avfyrar blixt i början av exponeringen.
4. Växelöverväganden
* stativ (valfritt): Ett stativ är till hjälp om du vill hålla kameran stilla och bara fånga ämnesrörelsen. Det är i allmänhet * inte * används för panorering.
* flash (valfritt): Kan användas för att frysa ämnet medan bakgrunden suddar. Experiment med bakgardinsynkronisering.
* Neutral Density (ND) Filter: I starkt ljus minskar ett ND -filter mängden ljus som kommer in i linsen, så att du kan använda långsammare slutartid utan överexponering. Väsentligt för att dra slutaren i dagsljus.
* vidvinkellins (valfritt): Kan överdriva känslan av rörelse oskärpa i bakgrunden.
* zoomobjektiv (valfritt): Användbart för panorering och för att experimentera med zoomens oskärpa.
5. Tips för framgång
* övning, övning, övning: Experiment är nyckeln. Förvänta dig inte perfekta resultat direkt.
* Plats: Välj en plats med intressanta bakgrunder eller belysning.
* Kommunikation med ämnet: Förklara vad du försöker uppnå och rikta dem om hur du rör dig.
* Granska och justera: Kontrollera dina bilder ofta på kamerans LCD -skärm och justera dina inställningar efter behov.
* skjut in rå: Detta ger dig mer flexibilitet för att justera exponeringen och färgen i efterbehandlingen.
* efterbehandling: Du kan finjustera exponering, kontrast och färg i programvaran efter bearbetning som Adobe Lightroom eller fånga en. Du kan också selektivt skärpa ämnet om det behövs.
* omfamna bristeret: En del av skönheten i att dra slutaren är de oväntade och oförutsägbara resultaten. Var inte rädd för att experimentera och ha kul! Inte varje skott kommer att vara ett mästerverk.
Exempel scenarier och inställningar:
* panorering av en bil:
* Slutartid:1/60 - 1/125:e sekund (beroende på bilhastighet och avstånd)
* Bländare:f/8 - f/16 (för bra fältdjup)
* ISO:Så lågt som möjligt.
* Teknik:Slät panoreringsrörelse, kontinuerlig autofokus.
* Ämne som snurrar med en blixt:
* Slutartid:1/8 - 1/30 sekund
* Bländare:f/5.6 - f/8
* ISO:Så lågt som möjligt.
* Flash:bakgardinsynkronisering
* Teknik:Låt motivet snurra; Flash kommer att frysa dem i slutet av rörelsen.
* Abstract Camera Movement:
* Slutartid:1/4 - 1 sekund
* Bländare:f/8 - f/11
* ISO:så lågt som möjligt; Använd ett ND -filter vid behov.
* Teknik:Flytta kameran slumpmässigt under exponeringen; Tripod rekommenderas för stabilitet mellan rörelser.
Att dra slutaren är en rolig och givande teknik som kan lägga till ett unikt visuellt element till din porträttfotografering. Genom att förstå principerna och öva teknikerna kan du skapa fantastiska bilder som fångar dina ämnen. Lycka till och ha kul att experimentera!