1. Bländare (f-stop):
* Nyckelfaktorn: Aperture är det mest avgörande elementet i att kontrollera bakgrundssuddighet. En bredare bländare (mindre F-nummer som f/1.4, f/2.8, f/4) skapar ett grundare fältdjup, vilket resulterar i en mer suddig bakgrund.
* Experiment: Prova olika bländarinställningar för att se hur de påverkar oskärpa. Börja med den bredaste bländaren som din lins tillåter och justera baserat på önskad effekt. Tänk på att extremt breda öppningar kan göra att uppnå kraftigt fokus på ditt ämne svårare, särskilt om de rör sig.
2. Brännvidd:
* längre är bättre: Längre brännvidd (t.ex. 85 mm, 135 mm, 200 mm) skapar i allmänhet mer bakgrundssuddighet än bredare brännvidd (t.ex. 35 mm, 50 mm) på samma bländare och ämnesavstånd. Detta beror på att de komprimerar bakgrunden och förstorar områdena utanför fokus.
* Porträttlinser: Det är därför porträttfotografer ofta gynnar längre brännviddslinser.
3. Ämne-till-background-avstånd:
* Maximera avståndet: Öka avståndet mellan ditt ämne och bakgrund. Ju längre bort bakgrunden är från ditt ämne, desto suddigare kommer det att visas. Tänk på att placera ditt ämne med en betydande mängd utrymme bakom dem (t.ex. en fält, en skog, en stor byggnad ett bra avstånd bort).
4. Ämne-till-kameravstånd:
* Kom närmare: Ju närmare du är för ditt ämne, desto grundare blir fältets djup och desto mer suddig blir bakgrunden, *vid samma bländare och brännvidd. *
5. Sensorstorlek:
* Större sensorer vinner: Kameror med större sensorer (t.ex. fullram) producerar vanligtvis grundare djup i fältet och mer uttalad bokeh jämfört med kameror med mindre sensorer (t.ex. APS-C, Micro Four Thirds) *när man använder samma bländare och motsvarande fokallängd *. Detta beror på grödfaktorn för mindre sensorer. För att uppnå samma synfält med en mindre sensor behöver du en kortare brännvidd, vilket, som nämnts ovan, minskar bakgrundssuddigheten.
Sammanfattningsvis:den ideala kombinationen
För att maximera bakgrundssuddighet i porträttfotografering, sträva efter:
* bred bländare: Det minsta F-nummer ditt objektiv tillåter (t.ex. f/1.4, f/1.8, f/2.8).
* Lång brännvidd: En tele- eller porträttlins (t.ex. 85 mm, 105 mm, 135mm).
* Betydande avstånd mellan subjekt och bakgrund: Placera ditt ämne långt borta från bakgrunden.
* Stäng avståndet till kameran: Kom så nära som är lämpligt och bekvämt för den ställning du går efter.
* Full-ramkamera (om möjligt): Även om det inte är nödvändigt kommer en full-ramkamera naturligtvis att ge mer bakgrundssuddighet.
Praktiska tips och överväganden:
* manuellt läge (M) eller bländarprioritetsläge (AV eller A): Att använda dessa lägen ger dig direkt kontroll över bländaren, så att du kan uppnå önskad oskärpa. I manuellt läge kontrollerar du också slutartid och ISO. I bländarprioritetsläge väljer kameran automatiskt slutartiden för korrekt exponering baserat på din valda bländare och ISO.
* fokus noggrant: Exakt fokus är av största vikt, särskilt när du använder breda öppningar. Använd autofokus för en punkt och fokusera specifikt på ämnets ögon (eller den del av det ämne du vill ha skarp).
* övning: Experimentera med olika inställningar och avstånd för att förstå hur varje faktor påverkar bakgrunden oskärpa.
* Lenskvalitet: Medan alla linser kan oskärpa bakgrunden i viss utsträckning, har linser utformade för porträtt ofta bättre bokeh-kvalitet-jämnare, mer behagliga områden.
* Artificial Light: Om naturligt ljus inte är tillräckligt, använd externa blinkningar eller studiobelysning. Detta gör att du kan upprätthålla en bred bländare utan att underexponera bilden. Se till att förstå hur flashsynkroniseringshastighet påverkar din exponering.
* överdriv inte det: Medan suddig bakgrunder är vackra, kan för mycket oskärpa ibland ta bort ämnet från miljön helt. Sträva efter en balans.
Genom att förstå och tillämpa dessa tekniker är du på god väg att skapa fantastiska porträttfoton med vackert suddiga bakgrunder. Lycka till!