1. Planering och förberedelser:
* Visualisera ditt koncept: Innan du ens rör vid din kamera, bestäm dig vilket humör du vill väcka. Lågmässiga porträtt används ofta för att skapa en känsla av mysterium, drama, intensitet eller introspektion. Tänk på historien du vill berätta.
* Modellval (valfritt): Välj en modell vars funktioner lämnar sig väl till dramatisk belysning. Stark benstruktur och uttrycksfulla ögon är stora tillgångar. Tänk på deras hudton; Lågmässigt kan vara mycket smickrande på mörkare hudtoner. Om du fotograferar dig själv, tänk på vinklar och uttryck.
* Garderob: Mörka kläder är i allmänhet att föredra för lågmälda. Svart, marinblå, djupa röda och bruna fungerar bra. Du vill att kläderna ska smälta in i bakgrunden och uppmärksamma ansiktet. Undvik ljusa färger och upptagna mönster.
* bakgrund: En mörk bakgrund är väsentlig. Du kan använda:
* Svart sömlöst papper eller tyg: Detta är det enklaste och mest kontrollerbara alternativet.
* En mörk vägg: En mörkgrå, mörkbrun eller till och med en djupblå vägg kan fungera om den är relativt jämn i färg.
* En svart gardin eller ark: Se till att det är rynkfritt och spänd.
* Avstånd: Om du kan placera din modell tillräckligt långt från bakgrunden kan du använda en ljusare bakgrund och låta ljuset falla av, vilket effektivt gör att den verkar mörkare.
* Plats: Välj ett utrymme där du kan kontrollera omgivande ljus. Ett rum som lätt kan bli mörk är idealiskt.
2. Belysningsinställning:
Detta är hjärtat i lågmäld fotografering. Du behöver en primär ljuskälla och potentiellt ett subtilt fyllningsljus (valfritt, men användbart för nybörjare). Här är några vanliga inställningar:
* Single Light Source (The Classic):
* Lätt position: Placera din ljuskälla något åt sidan och något ovanför din modell. Detta skapar skuggor och dimension. Experimentera med vinkeln - en mer extrem vinkel skapar mer dramatiska skuggor.
* Ljusmodifierare:
* softbox: Skapar en mjukare, mer gradvis övergång mellan ljus och skugga. Bra för en lite mindre hård look. En mindre softbox kommer att ge hårdare skuggor.
* paraply (skjutning eller reflekterande): Liknar en softbox, men kan vara mindre kontrollerbar.
* snoot: Fokuserar ljuset till en tät, koncentrerad stråle. Skapar mycket dramatiska, spotlight-liknande effekter. Använd med försiktighet, eftersom det kan vara väldigt hårt.
* rutnät: Kontrollerar spridningen av ljus och förhindrar att den spillas på bakgrunden. Användbart för att upprätthålla en mörk bakgrund.
* bara glödlampa: Skapar mycket hårda, dramatiska skuggor. Kan vara svårt att arbeta med.
* Ett ljus med reflektor (något mjukare tillvägagångssätt):
* Lätt position: Samma som ovan (något åt sidan och högre).
* reflektor: Placera en reflektor på motsatt sida av ljuskällan för att studsa lite ljus tillbaka i skuggområdena. Detta mjukar skuggorna och avslöjar mer detaljer. Använd en vit eller silverreflektor. Guld lägger till värme.
* Två ljusinställning (mer kontroll, men mer komplex):
* nyckellampa: Din primära ljuskälla (position och modifierare som beskrivits ovan).
* Fill Light: En mycket svagare ljuskälla placerad på motsatt sida av nyckelljuset. Fylllampa bör vara * betydligt * mindre kraftfullt än nyckelljuset (2-4 stoppar dimmer). Det är bara där för att subtilt lyfta skuggorna och förhindra att de är helt svarta. En reflektor kan också tjäna som en fyllningsljus.
* tillgängligt ljus (mer utmanande, men möjligt):
* Hitta ett fönster med riktningsljus. Placera din modell så att ljuset kommer från sidan. Använd mörka gardiner eller brädor för att blockera ljus från andra källor. En reflektor kan användas för att studsa ljus tillbaka i skuggorna.
* Ljusmätare (rekommenderas): Om du har en ljusmätare, använd den för att mäta ljuset som faller på din modells ansikte och justera dina inställningar i enlighet därmed. Detta är det mest exakta sättet att få den exponering du vill ha. För lågmässigt vill du att höjdpunkterna ska utsättas ordentligt och skuggorna ska falla av snabbt.
3. Kamerainställningar:
* iso: Håll din ISO så låg som möjligt (vanligtvis ISO 100 eller 200) för att minimera brus.
* Aperture: Välj en bländare som ger dig det önskade fältets djup. För porträtt är f/2.8 till f/5.6 en bra utgångspunkt. En bredare bländare (lägre F-nummer) kommer att skapa ett grunt fältdjup, suddiga bakgrunden och drar mer uppmärksamhet åt motivets ögon. En smalare öppning (högre F-nummer) ger dig mer i fokus.
* slutartid: Justera slutarhastigheten för att uppnå rätt exponering. Använd din ljusmätare eller kamerans mätare för att hjälpa dig.
* vitbalans: Ställ in din vitbalans på lämpligt sätt för din ljuskälla (t.ex. "Tungsten" för glödlampor, "Flash" för strober, "Daylight" för fönsterljus). Du kan också skjuta i råformat och justera vitbalansen i efterbehandlingen.
* mätningsläge: Använd spotmätning och mätare från den ljusaste delen av din modells ansikte som du vill behålla detaljer i. Detta hjälper till att säkerställa att dina höjdpunkter är korrekt utsatta och att resten av bilden faller i skugga.
4. Fotografering och komposition:
* Fokus: Spikar fokus på din modells ögon. Skarpa ögon är avgörande för ett övertygande porträtt.
* Komposition: Använd regeln om tredjedelar, ledande linjer och andra kompositionstekniker för att skapa en visuellt intressant bild. Tänk på negativt utrymme - bildens mörka områden kan vara lika viktiga som de upplysta områdena.
* posering: Vägleda din modell med att posera. Uppmuntra dem att vända ansiktet något mot eller bort från ljuset för att förändra skuggorna. Experimentera med olika vinklar och uttryck.
* skjut in rå: Råformat ger dig mycket mer flexibilitet i efterbehandlingen.
5. Efterbehandling:
* Exponeringsjusteringar: Finjustera den totala exponeringen. Du kanske vill mörkna bilden något för att förbättra lågmässigt effekt.
* kontrast: Öka kontrasten för att betona skillnaden mellan höjdpunkterna och skuggorna.
* höjdpunkter och skuggor: Justera höjdpunkten och skuggreglagen för att återställa detaljer eller förbättra skuggorna.
* svarta och vita: Justera de svarta och vita punkterna för att skapa ett rikare, mer dramatiskt utseende.
* tydlighet och struktur: Var försiktig med tydlighets- och texturjusteringar. Lite kan förbättra detaljer, men för mycket kan göra att bilden ser hård ut.
* dodge and Burn: Använd dodging och bränningstekniker för att selektivt lysa eller mörkare områden i bilden. Detta kan användas för att uppmärksamma specifika funktioner eller för att förbättra skuggorna.
* Färgklassificering: Justera färgerna för att skapa önskad stämning. Du kanske vill desaturera färgerna något för att skapa en mer dyster eller tidlös look.
* Bullerreduktion: Tillämpa brusreducering vid behov, särskilt om du var tvungen att använda en högre ISO.
* skärpning: Applicera en sista skärpningspass för att förbättra detaljerna.
Tips för framgång:
* Experiment: Var inte rädd för att experimentera med olika belysningsinställningar och kamerainställningar. Det bästa sättet att lära sig är att prova saker och se vad som fungerar.
* Ta dig tid: Lågmässig fotografering kräver ofta tålamod. Ta dig tid att få belysningen och kompositionen precis rätt.
* Observera: Studera arbetet med andra lågmälda fotografer för att få inspiration. Var uppmärksam på deras belysningsinställningar, kompositioner och efterbehandlingstekniker.
* övning: Ju mer du tränar, desto bättre blir du att skapa lågmässiga porträtt.
* överdriv inte det: Det är lätt att gå överbord med lågmässig effekt. Se till att din bild fortfarande har tillräckligt med detaljer och att ämnet fortfarande är igenkännligt. Du vill inte bara ha en svart silhuett. Det måste finnas tonområde.
* Starta enkelt: Börja med en enda ljuskälla och lägg gradvis till fler ljus eller reflektorer när du blir mer bekväm.
* Var uppmärksam på fångstljus: Fångstlamporna (de små höjdpunkterna i ögonen) är avgörande. De ger liv till porträttet. Se till att fångstlamporna är synliga och väl definierade. Om de saknas kommer ditt ämne att se livlöst ut.
Genom att följa dessa steg och öva regelbundet kommer du att vara på god väg att skapa fantastiska lågmälda porträtt som fångar essensen i ditt ämne. Lycka till!