Här är en omfattande guide till skriptrevisionfärger:
Standardfärgsystemet:
Det traditionella färgsystemet använder en progressiv uppsättning färger för varje revision, vanligtvis i denna ordning:
* vit/ofärgad: Det ursprungliga utkastet (ofta kallat det "vita utkastet"). Det finns vanligtvis inga revisionsmärken i den första versionen.
* blått: Den första revisionen efter det vita utkastet.
* rosa: Den andra revisionen.
* gul: Den tredje revisionen.
* green: Den fjärde revisionen.
* Goldenrod/Buff: Den femte revisionen.
* tan: Den sjätte revisionen.
* lavendel: Den sjunde revisionen.
* lax: Den åttonde revisionen.
* Cream/elfenben: Den nionde revisionen.
Hur det fungerar:
1. Originalutkast (vitt): Det första utkastet har inga färgade sidor. Detta är baslinjen för alla efterföljande revideringar.
2. Efterföljande revisioner:
* Efter det första utkastet, när ändringar görs, skrivs sidorna som innehåller dessa ändringar på papper i nästa färg i sekvensen.
* Hela sidor blir färgade även om bara ett ord har ändrats för att enkelt hitta revisionerna.
* Raderad text slås ofta igenom på den ursprungliga färgen och sedan ersätts den sidan med den uppdaterade på rätt revisionsfärgpapper.
Viktiga överväganden:
* bindning och organisation: Skriptet är bundet till sidorna i kronologisk ordning, med den senaste revisionen på toppen. Detta innebär att de senaste ändringarna omedelbart syns.
* Färgkonsistens: Det är avgörande att upprätthålla konsekvent färgkodning under hela revisionsprocessen. Detta kräver tydlig kommunikation och anslutning till den valda standarden bland författaren, produktionsteamet och alla andra som är involverade i att läsa eller hantera manuset.
* Färgstillgänglighet: Att hitta papper i alla dessa specifika färger kan vara utmanande. Många produktioner använder nu färgad digital markering inom manuskriptprogramvara istället för att skriva ut på fysiskt färgat papper.
* digitala alternativ: Modern manusförfattarprogramvara (Final Draft, Fade in Pro, Highland, etc.) erbjuder digitala revisionsspårningsfunktioner. Dessa tillåter dig att:
* Markera förändringar med färger (samma som papperssystemet).
* Spåra vem som gjorde vilka förändringar och när.
* Lås revisioner för att förhindra oavsiktliga förändringar.
* Jämför olika versioner av skriptet sida vid sida.
* Generera rapporter som sammanfattar alla ändringar som gjorts.
* Varför detta system och inte bara digitalt? Medan digitala verktyg blir allt vanligare, behåller det färgade papperssystemet några fördelar:
* Fysikalitet: Vissa tycker att det är lättare att läsa och kommentera ett fysiskt manus. Det är också en fysisk post av manusens utveckling.
* enkelhet: Den färgade sidmetoden är visuellt enkel. Det finns inget beroende av komplex mjukvara.
* Ingen teknik krävs: Allt som krävs är färgat pappers- och skrivarbläck. Detta kan vara viktigt i en fältinställning där tekniken är begränsad.
* vana och tradition: Filmindustrin är full av tradition. Många proffs är helt enkelt vana vid detta system.
Fördelar med att använda skriptrevisionfärger:
* Enkel identifiering av förändringar: Den primära fördelen är förmågan att snabbt identifiera var förändringar har gjorts. Detta är särskilt användbart för:
* styrelseledamöter: För att förstå den senaste versionen av en scen och hur den skiljer sig från tidigare iterationer.
* Skådespelare: För att lära sig deras uppdaterade rader.
* avdelningschefer: För att justera sina planer baserat på eventuella förändringar i skriptet (t.ex. set design, rekvisita, kostymer).
* Producenter: För att spåra manusutveckling.
* Strömlinjeformad kommunikation: Det färgkodade systemet ger ett tydligt och konsekvent visuellt språk för att diskutera revisioner. Alla förstår vad en "blå sida" eller "grön sida" betyder.
* reducerade fel: Genom att enkelt se vad som har förändrats finns det en lägre risk att arbeta från föråldrat material.
* Spårning av skriptets utveckling: De färgade sidorna ger en visuell post av skriptets utvecklingsprocess, som kan vara till hjälp för referens och analys.
Sammanfattningsvis:
Skriptrevisionfärger är ett ovärderligt verktyg för att hantera och kommunicera förändringar i ett manus under filmprocessen. Medan digitala alternativ finns, förblir det traditionella färgade papperssystemet en allmänt erkänd och effektiv metod för många produktioner. Välj den metod som bäst passar ditt projekts behov och arbetsflöde, men prioriterar tydlig och konsekvent revisionsspårning för att säkerställa att alla arbetar från det mest uppdaterade skriptet.