* Ämne och komposition: Om porträttet innehåller mer av ämnets kropp (t.ex. ett porträtt i full längd) är porträttformat meningsfullt. Men om du vill betona ämnets omgivningar eller inkludera element för att berätta en historia, kan landskapsformat (horisontellt) vara mer lämpligt.
* bakgrund: Om bakgrunden är viktig och lägger till berättelsen eller estetiken kan ett landskapsformat bättre fånga det. En vertikal orientering kan beskära viktiga element.
* Aspektförhållande: Bildens bildförhållande och hur den kommer att användas kan påverka valet. 16:9 är vanligt för breda skärmdisplayer, kontra något kvadrat som 4:5 eller 1:1.
* Personlig stil och konstnärlig vision: I slutändan är valet subjektivt och beror på fotografens konstnärliga vision. Experiment är nyckeln till att hitta vad som fungerar bäst för det specifika porträttet och den önskade effekten.
* beskärning/redigering av avsikter: Kommer du att beskära bilden senare? Kanske att skjuta bredare än vad som kommer att visas och beskära senare för att uppnå ett porträttförhållande är bättre än att skjuta porträtt i kameran.
När landskap kan vara bättre:
* Miljöporträtt: När miljön är avgörande för att förstå ämnet eller lägga till sammanhang.
* Gruppporträtt: Landskap fungerar ofta bättre för att passa flera människor i ramen bekvämt.
* Action Shots: Om ämnet är engagerat i en aktivitet med horisontell rörelse.
* Kreativa kompositioner: Att använda ledande linjer, perspektiv eller andra kompositionselement som drar nytta av en bredare vy.
Avslutningsvis: Även om porträttformat är ett vanligt och ofta effektivt val för porträtt, är det inte en universell regel. Tänk på ämnet, bakgrunden, önskat meddelande och din konstnärliga vision för att bestämma det bästa formatet för varje enskilt porträtt. Var inte rädd för att bryta "reglerna" och experiment.