1. Planering och förberedelser:
* Definiera din vision: Innan du ens plockar upp din kamera, tänk på stämningen och känslan du vill framkalla. Lågmässiga porträtt förmedlar ofta mysterium, introspektion, styrka eller elegans. Detta kommer att informera dina posering, klädval och belysningsinställning.
* Modellval: Tänk på ditt ämne. Stark benstruktur och intressanta ansiktskonturer betonas ofta väl av dramatisk belysning.
* kläder: Mörkare kläder fungerar i allmänhet bäst. Svarta, grå, djupa blues eller andra dämpade färger kommer att smälta in i skuggorna och hjälpa till att fokusera uppmärksamheten i ansiktet. Undvik ljusa, mönstrade kläder om du inte har ett specifikt skäl för att använda det som ett kontrasterande element.
* Makeup: Enkel smink är ofta bäst. Mattfundament och minimal skimmer fungerar bra. Du kan överväga något accentuera ögonbrynen och lägga till en touch av definition på läpparna.
* Plats: Ett utrymme där du kan kontrollera ljuset är avgörande. Detta kan vara en studio, ett rum med fönster som enkelt kan blockeras eller till och med ett litet hörn i ett rum.
2. Belysninginställning (nyckelelement):
* En ljuskälla är nyckeln: Kärnprincipen för låg nyckelbelysning är att använda en enda dominerande ljuskälla. Detta skapar starka skuggor och höjdpunkter.
* Ljusmodifierare: Detta är avgörande för att forma ljuset. Vanliga val:
* softbox: Ger ett diffus, mjukare ljus, som ofta är smickrande för porträtt. Placera den relativt nära ämnet för en gradvis övergång från ljus till skugga.
* paraply: Liknar en softbox, men ofta mindre exakt i sin ljuskontroll.
* snoot: Skapar en smal, fokuserad ljusstråle. Använd detta om du vill markera ett specifikt område, som ögonen eller kindbenen.
* ladugårdsdörrar: Fäst vid ditt ljus för att ytterligare kontrollera spill.
* reflektor (valfritt): En reflektor (vit, silver eller guld) kan användas för att studsa lite ljus tillbaka i skuggområdena om de är * för * mörka och du vill öppna dem något. Använd det sparsamt för att upprätthålla den lågmälda känslan.
* Positionering av ljuset: Det är här du skulpterar ansiktet. Experimentera med olika vinklar:
* Sidbelysning (Rembrandt -belysning): Placera ljuset på ena sidan av motivet och något framför. Detta skapar en triangel av ljus på kinden mittemot ljuskällan. Detta är en klassisk och mycket smickrande lågmäld inställning.
* Ovanför belysning: Att placera ljuset något ovanför och framför kan skapa dramatiska skuggor under ögonen och hakan. Var försiktig så att du inte skapar tvättbjörn!
* Back Lighting (RIM Lighting): Ljus bakifrån. Detta skiljer ämnet från bakgrunden, vilket ger det en vild look. Du kommer troligen att behöva en reflektor eller fylla ljus i framsidan så att ämnet inte är en silhuett.
* Lågvinkelbelysning: Ljus underifrån skapar en dramatisk, ovanlig och ibland oroande effekt.
* Avstånd: Ju närmare ljuskällan är till ämnet, desto mjukare blir ljuset och skuggorna. Ju längre bort, desto hårdare och mer definierad.
3. Kamerainställningar:
* iso: Håll ISO så lågt som möjligt (vanligtvis ISO 100) för att minimera brus. Du kommer sannolikt att behöva öka den om din ljuskälla inte är tillräckligt kraftfull.
* Aperture: Välj en bländare som ger dig det önskade fältets djup.
* bredöppning (t.ex. f/2.8, f/4): Skapar ett grunt djupdjup, suddiga bakgrunden och isolerar motivet. Bra för att betona ögonen.
* smal öppning (t.ex. f/8, f/11): Ökar fältets djup och håller mer av ansiktet i fokus.
* slutartid: Justera slutartiden för att uppnå korrekt exponering. Du kommer troligen att behöva en långsammare slutartid i en lågmäld inställning. Använd ett stativ om din slutartid blir för långsam för att undvika kamerasak.
* vitbalans: Ställ in vitbalansen på lämpligt sätt för din ljuskälla (t.ex. "volfram" för en volframkula, "blixt" för en strobe). Du kan också justera detta i efterbehandlingen.
* mätningsläge: Experimentera med olika mätningslägen. Spotmätning, där du mäter från den ljusaste delen av ansiktet, kan vara till hjälp. Utvärderande/matrismätning kan underexponera bilden, så du kan behöva använda exponeringskompensation (+1 eller +2 stopp).
* skjut in rå: Detta ger dig mest flexibilitet i efterbehandlingen.
4. Posing och komposition:
* posering:
* vinklar: Experimentera med olika vinklar mot kameran. En liten vändning av huvudet kan dramatiskt förändra hur ljuset faller i ansiktet.
* Chin Position: Lite sänka hakan kan hjälpa till att eliminera dubbla hakar.
* ögonkontakt: Bestäm om du vill ha direkt ögonkontakt med kameran eller ett mer introspektivt blick.
* händer: Överväg att integrera händerna i porträttet. Händer kan lägga till historien och känslor.
* Komposition:
* Rule of Thirths: Placera nyckelelement i porträttet (t.ex. ögonen) längs linjerna eller vid skärningspunkten i ett rutnät uppdelat i tredjedelar både horisontellt och vertikalt.
* ledande linjer: Använd linjer i scenen (t.ex. kanten på en skugga) för att dra tittarens öga till ämnet.
* negativt utrymme: Omfamna mörkret. Att lämna mycket negativt utrymme (mörkt område) runt ämnet kan skapa en känsla av mysterium och drama.
5. Skjutning och granskning:
* Ta testbilder: Ta massor av testbilder och granska dem på kamerans LCD -skärm. Var uppmärksam på skuggorna och höjdpunkterna. Justera inställningarna för belysning och kamera efter behov.
* histogram: Kontrollera histogrammet på din kamera för att se till att du inte klipper höjdpunkter eller skuggor. En lågmässig bild kommer vanligtvis att ha ett histogram skev mot vänster (mörkare) sida.
* Kommunikation: Kommunicera tydligt med din modell. Ge dem riktning och feedback.
6. Efterbehandling (viktigt för lågmäld):
* rå bearbetning:
* Exponering: Gör små justeringar av exponeringen vid behov. Du kanske vill något underexponera bilden för att förbättra den lågmälda effekten.
* kontrast: Öka kontrasten för att fördjupa skuggorna och förbättra höjdpunkterna.
* höjdpunkter/skuggor: Använd höjdpunkterna och skuggorna för att finjustera de lätta och mörka områdena på bilden. Var försiktig så att du inte överdriver det.
* svarta/vita: Justera de svarta och vita för att ställa in de svarta och vita punkterna på bilden.
* tydlighet/struktur: Använd dessa skjutreglage subtilt för att lägga till detaljer och definition till bilden.
* Selektiva justeringar:
* Dodging and Burning: Använd Dodging (Lightening) och Burning (Darking) -verktyg för att selektivt justera ljusstyrkan på specifika områden på bilden. Till exempel kanske du vill lysa upp ögonen något eller mörkare bakgrunden.
* Graderade filter: Använd graderade filter för att mörkna bildens övre eller botten, och betonar ytterligare den lågmälda känslan.
* skärpning: Applicera en liten mängd skärpning för att förbättra detaljerna i ansiktet.
* Bullerreduktion: Om du sköt på en hög ISO, använd brusreducering för att minska mängden spannmål i bilden.
* Konvertera till svartvitt (valfritt): Lågmässiga porträtt ser ofta fantastiska ut i svartvitt.
Tips för framgång:
* Experiment: Var inte rädd för att experimentera med olika belysningsinställningar och kamerainställningar. Nyckeln till att skapa fantastiska lågmälda porträtt är att hitta vad som fungerar bäst för dig och ditt ämne.
* mindre är mer: Kom ihåg att låg nyckelbelysning handlar om att skapa dramatiska skuggor. Var inte rädd för att låta skuggorna göra sitt arbete.
* Var uppmärksam på detaljer: Varje detalj är viktig i ett lågmässigt porträtt, från posisen till uttrycket till efterbehandlingen.
* övning: Ju mer du tränar, desto bättre blir du att skapa fantastiska lågmälda porträtt.
Genom att följa dessa steg och experimentera med olika tekniker kan du skapa slående och stämningsfulla lågmälda porträtt som fångar essensen i ditt ämne. Lycka till!