Här är en uppdelning av för- och nackdelarna, och varför det är så populärt:
Varför 70-200mm är så populärt för porträttfotografering:
* komprimering: Detta är linsens största försäljningsplats för porträtt. Längre brännvidden komprimerar perspektiv, vilket gör att bakgrunden verkar närmare ämnet. Detta resulterar i en mer behaglig och mindre förvrängd ansiktsstruktur, ofta anses mer smickrande. Det kan också skapa ett grunt djupfält (bokeh) som effektivt isolerar ämnet.
* bokeh: Medan du kan uppnå bokeh med andra linser, är 70-200mm, särskilt med en bred bländare (f/2.8), känd för sin krämiga, drömmande och vackra bakgrundsblur. Detta hjälper till att uppmärksamma ämnet och skapar en professionell bild.
* Arbetsavstånd: 70-200mm låter dig hålla ett bekvämt avstånd från ditt ämne. Detta är särskilt fördelaktigt när man fotograferar barn eller människor som kanske känner sig obekväma med en kamera i ansiktet. Det ger dig också utrymme att posera och regissera utan att vara påträngande.
* mångsidighet: Det är inte * bara * ett porträttlins. 70-200mm kan användas för en mängd olika fotograferingsgenrer, inklusive evenemang, sport, djurliv (på avstånd) och till och med några landskapsdetaljer.
* zoomflexibilitet: Zoomområdet ger flexibilitet i inramning. Du kan snabbt växla mellan stramare huvudbilder och bredare midjebilder utan att fysiskt rör sig.
* Professionellt utseende och känsla: Att använda en större, mer professionell lins kan ibland inspirera till förtroende för dina kunder. Det är lite ytligt, men uppfattningen kan betyda.
Varför du * kanske inte * behöver en 70-200mm:
* Pris: 70-200mm-linser, särskilt de med breda öppningar (f/2.8), kan vara dyra. Detta kan vara en betydande barriär för inträde för blivande porträttfotografer.
* Storlek och vikt: De är stora och tunga. Att bära en runt hela dagen kan vara trött, särskilt på plats.
* Rymdkrav: De kräver ett visst avstånd mellan dig och ditt ämne. Om du skjuter i en liten studio eller ett trångt utrymme kanske det inte är idealiskt.
* Alternativ finns: Det finns andra linser som kan producera utmärkta porträtt, ofta till en lägre prispunkt:
* 85mm f/1.8 eller f/1.4: Betraktas som ett klassiskt porträttlins, som ger utmärkt bildkvalitet, grunt djup i fältet och en mer hanterbar storlek och vikt.
* 50mm f/1.8 eller f/1.4: Mångsidig och prisvärd, bra för miljöporträtt och kan fortfarande uppnå en anständig mängd bokeh.
* 35mm f/1.4 eller f/1.8: Utmärkt för miljöporträtt, berättar en historia och visar ämnet i sammanhang.
* Färdighet över redskap: I slutändan kan en skicklig fotograf skapa vackra porträtt med nästan alla linser. Att förstå belysning, posering, komposition och efterbehandling är mycket viktigare än att äga en specifik utrustning.
Avslutningsvis:
Linsen 70-200mm är en värdefull tillgång För många porträttfotografer, som erbjuder unika fördelar när det gäller komprimering, bokeh, arbetsavstånd och mångsidighet. Det är dock inte en absolut nödvändighet. Om du har en budget är det ett perfekt genomförbart alternativ att börja med en 85 mm eller till och med en 50mm -objektiv.
Innan du investerar i en 70-200mm, överväg:
* Din budget: Har du råd med en högkvalitativ version?
* Din fotograferingsstil: Skjuter du ofta porträtt på avstånd?
* Din typiska skjutmiljö: Har du utrymme att använda det effektivt?
* Dina specifika behov: Vilken typ av utseende försöker du uppnå i dina porträtt?
* hyra innan du köper: Hyr en 70-200 mm för en helg och se om det passar ditt arbetsflöde och kreativa vision.
I slutändan är den bästa linsen för * du * den som hjälper dig att uppnå dina konstnärliga mål och uppfyller dina praktiska behov. Känn dig inte pressad att köpa en 70-200mm bara för att den är populär. Experiment, hitta vad som fungerar bäst för din stil och prioritera att utveckla dina färdigheter som fotograf.