1. Brännvidd:
* vidvinkellinser (10-24mm på APS-C, 16-35mm på fullram):
* pros:
* brett synfält: Fångar en stor yta av himlen, inklusive fler stjärnor, konstellationer och Vintergatan. Perfekt för landskap med natthimlen som bakgrund.
* längre exponeringar: På grund av det bredare synfältet kan du använda längre slutartid innan stjärnorna börjar spåra märkbart (mindre rörelse per pixel). Detta gör att du kan samla mer ljus. Följ "500 -regeln" (se förklaringen nedan).
* Enklare att komponera: Gör sammansättningen och att hitta intressanta förgrundselement enklare.
* nackdelar:
* Mindre, svagare stjärnor: Stjärnor verkar mindre och svagare jämfört med längre brännvidd.
* distorsion: Kan visa en viss snedvridning, särskilt vid ramens kanter, även om detta ofta kan korrigeras vid efterbehandling.
* Standardlinser (35-50 mm på APS-C, 50-85mm på fullfram):
* pros:
* Mer detalj: Stjärnor verkar större och ljusare än med bredare linser.
* mindre distorsion: Mindre snedvridning jämfört med vidvinkellinser.
* bra för att fokusera på specifika konstellationer eller områden på Vintergatan.
* nackdelar:
* Mindre synfält: Fångar en mindre del av himlen.
* kortare exponeringar: Kräver kortare slutartid för att undvika att stjärnspår.
* kan behöva sy flera bilder tillsammans för att fånga en större scen.
* Tele-linser (70 mm+ på APS-C, 100mm+ på fullram):
* pros:
* stor detalj: Kan lösa fina detaljer i nebulor, galaxer och stjärnkluster (även om du behöver ett specialiserat teleskop för verkligt djupa himmelobjekt).
* Hög förstoring: Ger avlägsna himmelföremål närmare.
* nackdelar:
* Mycket litet synfält: Kräver mycket exakt spårning (en stjärnspårare är nästan viktigt) för att undvika stjärnspår.
* Mycket korta exponeringar: Exponeringstider måste vara extremt korta för att undvika stjärnspår, vilket gör det svårt att samla tillräckligt med ljus.
* kräver ofta specialiserad utrustning: För djupsky astrofotografi behöver du ett spårmontering och potentiellt vägledande system.
2. Bländare (F-nummer):
* En snabb (bred) öppning är väsentlig. Du vill ha det lägsta F-nummer som möjligt (t.ex. f/1.4, f/1.8, f/2.8).
* varför? En bredare öppning släpper in mer ljus på kortare tid. Detta gör att du kan använda lägre ISO -inställningar och kortare slutartid, vilket minimerar brus och stjärnspår.
* Välj en lins med minst f/2.8, men helst f/1.8 eller snabbare.
3. Bildkvalitet (skärpa, distorsion, koma):
* skärpa: Leta efter en lins som är skarp över hela ramen, även vid den bredaste öppningen. Läs recensioner och titta på exempelbilder för att bedöma skärpan.
* distorsion: Bredare linser kan drabbas av snedvridning, särskilt i kanterna. Leta efter linser som minimerar snedvridning eller vara beredd att korrigera den vid efterbehandling.
* koma: Detta är en vanlig optisk avvikelse som orsakar stjärnor nära kanterna på ramen att se ut som kometformer eller måsar. Det märks särskilt med vidvinkellinser vid breda öppningar. Leta efter linser som är kända för minimal koma. Recensioner och onlineforum som är dedikerade till astrofotografi diskuterar ofta komaprestanda för specifika linser.
* kromatisk avvikelse (färgkantning): Detta visas som färgkantning runt ljusa föremål, särskilt stjärnor. Linser med högkvalitativt glas och beläggningar minimerar kromatisk avvikelse.
4. Autofocus (AF) vs. Manual Focus (MF):
* manuellt fokus är viktigt för fotografering av natthimlen. Autofokussystem kämpar för att låsa på stjärnor i mörkret.
* Leta efter en lins med en smidig, exakt manuell fokusring.
* Live View Focusing: Använd kamerans livevisningsfunktion, zooma in på en ljus stjärna och justera fokusringen försiktigt tills stjärnan är så skarp som möjligt. Överväg att använda ett fokuserande hjälp som en Bahtinov -mask för mycket exakt fokusering.
5. Linsstabilisering (bildstabilisering, vibrationsminskning):
* linsstabilisering är i allmänhet inte till hjälp för fotografering av natthimlen och kan till och med vara skadlig. Den är utformad för att kompensera för kameraskakning, men inte för rörelsen av stjärnor (stjärnspår).
* Stäng av bildstabiliseringen vid fotografering på ett stativ. Att lämna den på kan ibland införa oönskad suddighet.
6. Budget:
* Fotografinsatser kan variera i pris från några hundra dollar till flera tusen.
* Det finns utmärkta alternativ till olika prispunkter. Gör din forskning och läs recensioner för att hitta de bästa linsen för din budget.
* Överväg att köpa begagnade linser för att spara pengar.
7. Kamerans sensorstorlek (fullram vs. APS-C):
* Sensorer med full ram fungerar i allmänhet bättre i svagt ljus än APS-C-sensorer, så att du kan använda högre ISO-inställningar med mindre brus.
* Linser som är utformade för kameror med full ram kan användas på APS-C-kameror, men du måste redovisa grödfaktorn (vanligtvis 1,5x eller 1,6x). En 35 mm objektiv på en APS-C-kamera kommer att ha ett synfält motsvarande en 52,5 mm objektiv på en full-ramkamera (35 x 1,5 =52,5).
500 -regeln (eller NPF -regeln):
Detta är en riktlinje som hjälper dig att bestämma den maximala slutartid du kan använda innan stjärnor börjar spåra märkbart. Formeln är:
* 500 / brännvidd =maximal slutartid (på några sekunder)
Men 500 -regeln är ganska föråldrad. NPF -regeln är mer exakt, men mer komplex:
* NPF -regelformel:(20 x bländare) + (kamerapixelstorlek / f) x 1,414
* Var:
* Aperture är f-numret i din lins (t.ex. 1,8, 2.8).
* Kamerapixelstorlek är den fysiska storleken på de enskilda pixlarna på din kamerasensor (uttryckt i mikrometrar eller mikron). Du kan hitta den här informationen i kamerans specifikationer eller genom att söka online.
* `F` är brännvidden på linsen du använder i millimeter.
Förenklad NPF -regel (för snabb, Ballpark -uppskattning):
* En mycket enklare tillnärmning av NPF -regeln är att dela upp den traditionella 500 -regelberäkningen med en "grödfaktor" som rör din sensor:
* 500 / (brännvidd * Sensorgrödan)
Exempel:
* Använda en 24mm-objektiv på en full-ramkamera:500 /24 =~ 21 sekunder (500 regel)
* Använda en 24mm-objektiv på en APS-C-kamera (1,5x gröda):500 / (24 * 1,5) =~ 14 sekunder (förenklad NPF)
* Viktigt: NPF -regeln kommer sannolikt att resultera i en * kortare * exponeringstid än 500 -regeln, som är mer konservativ.
Varför använda NPF -regeln?
* noggrannhet: NPF-regeln tar hänsyn till pixeltäthet, bländare och brännvidd, vilket leder till mer exakta resultat, särskilt med moderna högupplösta kameror.
* Detalj: Det hjälper till att undvika stjärnspår som kanske inte omedelbart märks på din kameraskärm men blir synliga när du zooma in eller skriver ut stort.
Lensrekommendationer (exempel - kan ändras baserat på tillgänglighet och nya modeller):
Det här är allmänna rekommendationer. Läs alltid recensioner som är specifika för ditt kamerasystem.
* vidvinkel (för full ram):
* high-end: Sigma 14mm f/1.8 DG HSM Art, Sony FE 14mm f/1.8 g, Laowa 15mm f/2 noll-d
* mellanklass: Rokinon/Samyang 14mm f/2.8 (Manual Focus), Tamron 17-28mm f/2.8 DI III RXD
* Budget: Rokinon/Samyang 12mm f/2 (för APS-C-se nedan)
* vidvinkel (för APS-C):
* high-end: Viltrox 13mm F1.4, Sigma 16mm f/1.4 DC DN samtida
* mellanklass: Rokinon/Samyang 12mm f/2 (Manual Focus)
* Budget: Meike 25mm F1.8
* Standard:
* Sigma 35mm f/1.4 DG HSM Art (Full Frame)
* Sony FE 35mm f/1.8 (full ram)
* Sigma 56mm f/1.4 DC DN Contemporary (APS-C)
* Fujifilm xf 35mm f/1.4 r (APS-C)
Nyckel takeaways:
* Prioritera en snabb öppning (låg F-nummer).
* Tänk på brännvidden baserat på önskat synfält.
* manuellt fokus är viktigt.
* forskningslinser och läs recensioner för att förstå deras styrkor och svagheter.
* Använd NPF -regeln för att beräkna maximal slutartid och minimera stjärnspår.
* Öva och experimentera för att hitta vad som fungerar bäst för din kamera, lins och fotograferingsförhållanden.
Lycklig stargazing och fotografering!