Här är en uppdelning för att förstå varför:
Argument för att behöva en 70-200 mm objektiv för porträttfotografering:
* komprimering: Det största skälet. Längre brännvidden komprimerar perspektiv, vilket gör att bakgrunder verkar närmare och mer suddig. Detta kan vara oerhört smickrande för ämnet, minimera distraherande bakgrundselement och skapa ett grunt djupdjup (bokeh) som isolerar ämnet.
* Avstånd: Låter dig hålla ett bekvämt avstånd från ditt ämne, särskilt användbart för:
* uppriktiga skott: Fånga naturliga uttryck utan att tränga in på deras personliga utrymme.
* blyga ämnen: Att få dem att känna sig mindre självmedvetna.
* utomhusporträtt: Separera motivet från en komplex eller upptagen bakgrund.
* Kontrollera skuggor i ljus sol: Placera dig själv och ämnet för att få jämnare belysning.
* mångsidighet: Zoomområdet är oerhört användbart. Du kan snabbt växla mellan headshots (200 mm) och miljöporträtt (70 mm) utan att byta linser.
* bokeh: Vanligtvis har 70-200 mm-linser breda maximala öppningar (f/2.8 eller f/4), som, i kombination med den längre brännvidden, skapar vacker, krämig bokeh.
* skärpa: Många 70-200mm-linser är kända för sin skärpa, vilket är avgörande för att fånga fina detaljer i porträtt.
Argument mot att behöva en 70-200 mm objektiv för porträttfotografering:
* Kostnad: Bra 70-200mm-linser är dyra. Detta kan vara en betydande barriär för nybörjare eller fotografer på en budget.
* Storlek och vikt: Dessa linser är ofta stora och tunga, vilket gör dem mindre praktiska att bära med sig och potentiellt trött att använda för långa skott.
* Rymdkrav: Du behöver utrymme för att flytta tillbaka från ditt ämne, vilket kan vara utmanande i mindre studior eller inomhusplatser. Detta gäller särskilt 200 mm.
* Alternativ: Andra linser kan användas för porträtt, och vissa fotografer föredrar dem för specifika stilar:
* 50mm: En "nifty femtio" är prisvärd, lätt och kan ge vackra resultat, särskilt i väl upplysta miljöer.
* 85mm: Ofta betraktas som ett klassiskt porträttlins som erbjuder en bra balans mellan kompression och arbetsavstånd.
* 35mm: Användbart för miljöporträtt som visar ämnet i deras sammanhang. Kan användas för stramare bilder, men kräver att komma närmare.
* Personlig stil: Vissa fotografer föredrar ett bredare synfält, närmar sig sina ämnen och skapar en mer intim eller dokumentär känsla. 70-200 kanske inte överensstämmer med den estetiken.
Här är en uppdelning av situationer där en lins på 70-200 mm lyser:
* utomhusporträttsessioner: Utmärkt för att isolera ämnen från distraherande bakgrunder, skapa grunt fältdjup och arbeta i olika ljusförhållanden.
* Eventfotografering: Fånga uppriktiga porträtt av människor vid bröllop, fester eller andra evenemang.
* Studioporträtt: Ger flexibilitet för olika kompositioner och kan skapa smickrande resultat. (Men studioutrymme är en begränsning)
* Arbeta med blyga ämnen: Låter dig att hålla avståndet och få dem att känna sig mer bekväm.
När andra linser kan vara bättre:
* inomhusporträtt i trånga utrymmen: En kortare brännvidd som en 35 mm, 50 mm eller 85 mm kan vara mer lämplig.
* Budgetbegränsningar: En bra 50mm eller 85 mm objektiv är ett billigare alternativ.
* resefotografering: En mindre, lättare lins är mer praktisk för resor.
* Specifik konstnärlig vision: En bredare lins kan vara att föredra för vissa stilar.
Slutsats:
En 70-200 mm-objektiv är en * fantastisk * porträttlins som erbjuder mångsidighet, kompression, vacker bokeh och förmågan att arbeta på avstånd. Men det är inte ett *krav *. Tänk på din budget, fotograferingsstil, typiska skjutmiljöer och vilken typ av porträtt du vill skapa. Experimentera med olika brännvidd och se vad som fungerar bäst för *du *. Om du ser allvar med porträttfotografering och har budgeten, bör en 70-200 mm vara hög på din lista. Om du börjar kan andra linser vara bättre för din budget och behov.